Typografi — varför typsnittet spelar roll

De flesta företagare tänker sällan på typsnitt. Men det är typografien som bär rubriker, priser och villkor. När någon landar på er sajt från en Google-sökning i Danderyd läser de rubriken innan de läser brödtexten — och då har typsnittet redan sagt något.

Display vs brödtext

Rubriktypsnitt får gärna ha karaktär — smal, hög, robust. Brödtext ska vara lätt att läsa i längre stycken. Blanda inte fem olika stilar. Ett rubrikfont, ett textfont och ibland ett tredje för små etiketter räcker nästan alltid.

• Serif (med fötter): ofta mer klassiskt, redaktionellt, «etablerat»
• Sans-serif (utan fötter): rent, modernt, tydligt på skärm
• Kondenserat groteskt: industri, tempo, «vi jobbar» — passar hantverk om det inte överdrivs

Vanliga misstag

För liten text på mobil. För tight radavstånd. Versaler i långa meningar (svårt att läsa). Och att använda «det där snygga Google-fontet» som alla andra redan använder — då försvinner särarten.

Ett lokalt städföretag i Vallentuna kan med fördel ha en enkel, tydlig sans-serif och en accent i rubriker. En arkitekt kan bära ett mer exklusivt rubrikfont om brödtexten hålls lugn. Det handlar om matchning, inte mode.

System som håller

Definiera storlekar: stor rubrik, underrubrik, brödtext, liten meta. Använd samma skala på webb, i PDF och i Canva-mallar. Då ser ni konsekventa ut även när någon i teamet gör ett inlägg på kvällen.